Evangelium

Befria myran vid världens rot ty gränserna förrycks,
som den förryckte själv förryckts, då han färdats med
gudomen. De avlidna väntar som en man på att vi
tvättar tiden ur dess gestalt. Vi bådar inte längre
och medan solen lyser upp det andra livet faller
barnsbörd med erinringen av det våra själar en gång
ska skåda...

av Göran Wassby