I sommarens brudklänning

Det var i sommarens brudklänning jag såg dig. Du var ett diadem av juveler bland de andra. Du presenterades och jag tog dig genast till mitt hjärta.

Jag släppte dock bara in dig i det yttersta förmaket. I den innersta kammaren har ännu ingen varit. Där är jungfruelig mark.

Min själs lustgård har varit tillbommad i många år. I min trädgård som min "Selfish Giant" svartsjukt vaktat har det varit vinter länge men våren har gjort sina landvinningar och redan har de första hästhovarna skotts.

Islossningen fortsätter sakta och jöklarna under isen bär fram nyutsprungna rullstensåsar i min själs moränmarker. Vattnet strömmar ut "in dem schwarzen verdampften Meer" och blandas med saltet från de isotoper som rusar fram på asfalten, i jakten på nya njutningar.

Jag sitter här i min trädgård och tänker;

Kanske har du flyttat och bor på andra sidan havet.

Kanske rider du på prärien.

Kanske seglar du på Kinesiska Oceanen.

Kanske flyger du på en örn utan vingar.

Kanske har du aldrig funnits...

Göran Wassby