På Stisses

Det var vid middagstid. Jag satt vid ett bord på Stisses grill och åt middag. Det var revbensspjäll med sås och potatis. Riktigt gott som alltid på Stisses. Den här dagen var det ovanligt mycket folk. Jag brukar gå till Stisses just för att där får man sitta i lugn och ro men den här dagen var det som sagt mycket folk. När jag hunnit in på tredje revbenet i spjället kom en ljus ung man och frågade om han fick slå sig ner vid mitt bord. Jag samtyckte men innerst inne ville jag vara ensam.

Mannen som var ganska ung såg fräsch och välklädd ut. Han hade också köpt spjäll. När han satt sig tillrätta knäppte han händerna och sa:

- Gode Gud välsigna maten.

Han satt en stund i kontemplation innan han resolut fattade kniv och gaffel och högg in på köttbiten. Jag som nästan var färdig kände ett litet sting i hjärtat att jag också borde ha välsignat maten. Men eftersom jag var nästan klar tyckte jag att det fick vara.

Mannen såg på mig medan han tuggade. I ett uppehåll mellan två tuggor frågade han mig fromt leende:

- Är du kristen ?

Han tog fram en välnött bibel och fortsatte:

- Jag har alltid med mig den heliga skrift. Man vet aldrig vem man kan ge ett ord på vägen.

Jag mumlade något jag inte minns och högg in på köttet. Som tur var kom en utlänning och frågade om platsen bredvid mig. Jag nickade och han slog sig ner mittemot den fromme unge mannen. Nykomlingen var mörk i hyn och hade mörka bruna ögon. De var så bruna att en skogstjärn inte kunnat vara mörkare. Den mörke mannen hade även han köpt dagens. Han ställde ner brickan med revbensspjället och skulle just börja äta när den fromme sa:

- Fantastiskt goda spjäll. Det är bland det bästa på grisen.

Den mörke ryckte till.

- Är det gris ?

Jag såg hur det glimmade till i hans ögon. Han sa:

- Det kan jag inte äta !

Den fromme hade tagit ett spjäll mellan fingrarna och gnagde just i sig ett stycke när den mörke reste sig upp och bar tillbaka brickan. Jag hade just ätit färdigt och satt och funderade om jag skulle ta kaffe på maten när den fromme unge mannen sa:

- Det var bestämt en muhammedan det där.

Jag som ibland har svårt att fatta begrep till och med jag att det verkade troligt.

- I Guds rike finns plats för alla.

- Jo, drog jag på ordet liksom. - Det finns det nog.

- Det är hemskt det här med Salman Rushdie. Att inte få skriva en bok utan få en pil i hjärtat. Det är hemskt.

Jag skulle just till att hålla med när den mörke återvände med Stisses spätta som är väl så god som ett riktigt spjäll.

Vi satt vid vårt bord. Två som åt och jag som funderade om jag skulle ta kaffet nu eller om jag skulle vänta. Den fromme lutar sig plötsligt mot den mörke och frågar:

- Förlåt, men är ni muhammedan ?

- Ja, jag är muslim, svarade han och fortsatte. Jag kommer från Pakistan.

- Jaha. Så du kommer inte från Iran då, frågade den fromme. Och fortsatte i nästa andetag:

- Förlåt, jag måste fråga. Vad tycker du om Salman Rushdie ?

Den mörke tittade upp från spättan och svarade betänksamt:

- Han har skadat islam och förolämpat våra heliga män. Han har hädat det allra heligaste. Vad kallas den här fisken ?

- Spätta. Rödspätta. Den kommer från nordsjön. Sådana har ni väl inte där nerifrån du kommer ? Den fromme la ifrån sig ett spjäll och torkade lite ister mot en servett.

Jag hade bestämt mig för att ta kaffet nu så jag reste mig och gick fram till Stisse och fick mig en kopp. Ja, jag tar alltid mjölk i och utan socker. När jag återvände var den fromme och pakistaniern inbegripna i ett hett samtal.

- Va ! Skulle inte Jesus Kristus vara Guds son ? Det står ju i bibeln!

"Jag är vägen, sanningen och ljuset". Det är endast genom Jesus vi kommer till korset, till himlen menar jag.

Den fromme hade lagt ifrån sig spjäll, kniv och gaffel och han hade tagit fram sin bibel och var just i färd med att leta fram ett evangelium när den mörke sa:

- Jesus kom inte för att grunda en religion och bilden av hans liv som den ges av kyrkorna är en konstruktion.

- Det var det jävligaste ! Skulle inte den Heliga Skrift vara den enda rätta ? Skulle inte uppståndelsen och segern på korset vara vår räddning ?

Den mörke såg den ljuse och fromme i ögonen och sa:

- Till år 297 fanns det trettio olika evangelier men vid kyrkomötet i Kartago förklarade biskoparna fyra som kanoniska och de övriga 26 som apokryfiska. I ett av dessa apokryfiska evangelier, S:t Barnabas finns bland annat två verser som jag kan utantill. "Lärljungarna frågade: - O Mästare. Vem skall den man vara som du talar om. Han som skall komma till världen ? Jesus svarade: - Han är Muhammad, Guds Budbärare."

- Det står ingenstans i bibeln ! Bibeln är skriven av Guds sekreterare. Matteus, Marcus, Lukas och Johannes !

Var inte den fromme lite upprörd i alla fall ? Jag såg i ena ögonvrån att han visserligen såg ut som han hela tiden gjort. Att han visste bäst och att han har rätt. Men var han inte lite rubbad i alla fall ? Ja, jag tänkte väl inte så mycket på det. Kaffet var inte så gott som det brukar. Stisse brukar sätta på kannan när han kommer på morgonen och sedan får det stå. Ibland blir det reducerat, som nu och jag hade inte tagit tillräckligt med mjölk i koppen för att få den rätta brytningen mellan vitt och svart, mellan mjölk och kaffe.

- Jesus Kristus har stiftat kristendomen. Han är Guds enfödde Son och sitter på den Allsmäktiges högra sida dömande levande och döda...

Den fromme blev avbruten.

- Jag undrar vem som skall döma.

Den mörke pakistaniern avbröt den frommes förmaningar och fortsatte:

- Jag tror på Jesus visst, men jag är inte kristen. Kristendomen är en skapelse av Paulus. Skulle heta paulusismen istället.

- Det var det jävligaste ! Aposteln Paulus, han som hette Saulus och stenade kristna, fick se den brinnande busken och blev aposteln Paulus. Sankt Paulus. Han som betytt så mycket för min kristna tro. Nu vill jag inte höra mer hädelse. Snart går det väl för mig som för Salman Rushdie !

Den fromme hade rest sig upp. Jag trodde att han skulle gå men han gick bara för att hämta sig en kopp kaffe. När han kom tillbaka sa han till den mörke:

- Jag skall be för dig ikväll. Jag ska be till Jesus för din själ.

- Han heter inte ens Jesus, svarade den mörke. Det är romarnas namn på Jeshua. Jeshua var hebré, inte romare.

- Fader vår som är i himlen. Helgat varde ditt namn, fräls oss ifrån ondo ty riket är ditt ...

Den mörke pakistaniern avbröt på nytt den fromme:

- Jeshua hade aldrig någon idé om att offra sitt liv för människosläktets synder. Läran om frälsning genom blod är Paulus.

- På tredje dagen uppstånden från de döda ...

Den fromme satt med bibeln i knät. - Jesus bed för mig, fattige syndare. Bed för mig...

- I själva verket avvisar Jesu egna ord dogmen om rättfärdigrörelse. När han fann sig bunden vid korset, hade han ett ögonblick av tvivel och förtvivlan och utropade: "Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?", "Eli, Eli lema sabaktani".

- Du kan inte komma och tolka bibeln hur som helst. Segern vanns på korset!

- Vems tolkning är det du torgför?

- Det är apostlagärningarna. Paulus och apostlarna. Jag tillhör Livets kyrka, Guds församling. Gud kan vittna för mig.

Jag satt vid mitt urdruckna kaffe och undrade om jag skulle hämta en påtår. Ska jag eller ska jag inte ? Jag vände mig om och såg att Stisse höll på att brygga nytt kaffe och jag som gillar fräscht kaffe beslöt vänta ett tag till.

- Den huvudsakliga uppfattningen i Paulusismen är att lagen är en förbannelse och detta dömer kristendomen att förbli en tro istället för att vara en väg till livet. I hela Nya testamentet finns inte en enda regel eller föreskrift som talar om nationernas sociala, ekonomiska eller politiska uppträdande. "Kristen etik" är ingenting annat än det anglosaxiska sättet att leva.

- Va ? Skulle en MacDonalds hamburgare vara kristendom ?

Ja, jag hörde faktiskt min egen röst. Den fromme såg häpen ut. Den mörke såg upp på mig och sa:

- Ja, i sin förädlade form. Han fortsatte:

- Skulle samhällena ledas av de Jesus tillskrivna orden:"Stå inte emot en oförrätt utan om någon slår dig på den högra kinden så vänd honom också den vänstra till", så skulle jag tro dig.

- Är du kommunist ? Skulle vi inte bekämpa ondskan och ha ett försvar ? Vi måste försvara oss, men jag kan inte göra det. Jag är ju troende.

Den fromme satt med bordskniven i högra handen och bibeln i knät och märkte väl inte hur förvirrad han lät.

- Islam säger att vi ska sträva mot det onda och motstå angripare, sa den mörke muslimen.

- Som Khomeiny då va ? Han med skägget !

Den fromme hade lagt upp bibeln på bordet.

- Khomeiny var en mycket dålig muslim. Ingen har så som han skadat islam.

- Skulle vara Salman Rushdie då va ?

- Rushdie har sårat oss och han har blivit ett vapen i Khomeinys hand. Ingen som inte är muslim kan förstå vilken orätt han gjort oss.

- Har du läst "Satanic verses"?

- Nej.

- Varför bli så upprörd ?

- Har du sett "Kristi sista frestelse" ?

- Nej, men det är ju skillnad. Vi kristna slår ju inte ihjäl Scorsese.

- Nej, de kristna har ju aldrig mördat någon.

- Vi predikar bara evangelium. Sprider Kristi lära. Kristus ska segra !

Den fromme började resa sig som för att gå.

- Innan du går vill jag bara ge dig ett ord på vägen, sa den mörke. Känner du: "Om någon går till rätta med dig för att få din livklädnad, låt honom då också få din mantel" ?

- Visst. Matteus 5:40

- Jag kommer från Pakistan. Mitt land och mitt hem lider nöd. Folket lider verkligen. Om du nu är kristen och Sverige är ett kristet land, varför hjälper ni då inte omvärlden ?

- Jo , men det gör vi. En procent ! En procent av allt som skapas i Sverige går till U-hjälp. En procent ! Det är mer än något annat kristet land. Nu måste jag tyvärr gå. Det har varit trevligt att tala med dig. Jag ska be för dig i natt.

Den mörke satt kvar en stund efter det att den ljuse gått. Efter en stund i förundran reste även han sig och gick med en kort nick åt mitt håll.

Jag gick sent omsider fram till Stisse och fick en påtår. Den här gången var avvägningen perfekt. Brytningen mellan mjölken och det nybryggda kaffet var fulländad.

Jag gick tillbaka till mitt bord, satte mig och allt var som vanligt igen. Bredvid mig på bordet stod en tallrik med ett avgnagt spjäll. Mittemot stod en tallrik med ett lika avgnagt fiskskrov. Jag satt kvar en stund och stirrade ner i det mjölkbruna kaffet. Skeden låg bredvid till ingen nytta. Efter vad som verkade en evighet reste även jag mig och lämnade Stisses grill.

Göran Wassby