Platsbiljett

När jag äntrade världen började jag uppta ett stycke plats. Något vi alla gör. Och det fantastiska är att vi inte har löst platsbiljett. Inte någon av oss. Somliga har dock första klass och tar upp så mycket utrymme de någonsin kan. Andra ånyo, tar nästan ingen plats alls och så finns det de platslösa. De som inte inmutat ens en egen kvadratmeter. De upptar bara så mycket utrymme deras kroppar utgör och de är ständigt i rörelse. Det är man när man alltid får flytta på sig, alltid får maka på sig. Det är den platsen. Den deras kroppar utgör, som är det sista vi tar ifrån dem. Det vill säga när de frusit eller hungrat ihjäl. För aska tar ingen plats - den försvinner som en rit rakt ut i glömskan...

Göran Wassby