Först efteråt

Jag såg mig gå förbi ett fönster.

Ett fönster dit ingen färdats hitom istiden.

Det hänger en aning över vattnet för att skräddarna ska kunna spegla sig.

Så mycket tid jag andats innan du kom.

Som en turban av bin kom du emot mig.

Ända in till mig och du var där.

Fast det skrev jag först efteråt...

Göran Wassby