Felsökning

Så sitter jag då här igen. I min fönstersmyg och tittar ut över gatan. Solen skiner så starkt så jag får den i ögonen. Det är solens fel att det sticker så i mina ögon och nu när jag sitter här så ser jag att fönstrena är skitiga. Det är Gabriellas fel, som har gnidit ut skiten så till den milda grad att hela fönstret är igensolkat.

Det är inte bara fönstren som är smutsiga förresten. Hela lägenheten ser ut som ett härläger. Det är Susannes fel, som inte har städat ordentligt. Överallt är det flaskor och askkoppar och det är Karins fel som inte har plockat undan efter sig. Och inga rena strumpor har jag. Det är mammas fel som inte har tvättat och sorterat strumporna ordentligt. Vad ska man med kvinnor till om de inte kan sortera strumpor ? Jag bara frågar. Här kräver de halva lönen och hela disken och jag gör ingenting annat än ställer upp! Vad får jag för det ?

Och blommorna slokar. Det är morsans fel att de får för mycket vatten.

Inget jobb har jag och det är invandrarnas fel att jag inte får något. Pengarna är slut. Det är socialens fel att jag inte får tillräckligt. Hyran är inte betald. Det är svenska folkets fel att bostadsbidraget inte räcker. Det måste vara något fel på demokratin att vi inte har kommit längre.

Tror du inte att kattfan har skitit på golvet. Det är Gabriellas fel, som inte har tömt kattlådan. Jag har inte sovit tillräckligt. Det är tidningsbudets fel, som gör sådant väsen när han kommer på morgonen. Och slår man upp tidningen får man bara läsa om krig och mord. Det är Guds fel att det ser ut som det gör. Varför får jag ingen kvinna förresten. Jag som är så trevlig. Det är kvinnornas fel att jag är ensam. Och hungrig är jag. Det är morsans fel att jag inte får någon mat. Varför ska allting se ut som det gör ?

Vems är felet?

Göran Wassby