Ett folk, ett land, en mur!

Att skriva är ungefär som att prata med sig själv eller med en vägg eller varför inte en mur? Jag tror att tyskarna aldrig har varit så lyckliga som under murens tid. Västtyskarna som kunde tycka synd om östtyskarna och östtyskarna som i lönndom kunde bespotta den allt vad de kunde.

En mur att luta sig emot, att stånga skallen i, att bli rekommenderad av socialstyrelsen. En mur att hålla en upprätt så man inte faller framåt. En mur att hata så att man kan älska. En mur att kämpa emot för att stolt falla.

Ett alldeles utmärkt sätt att i en tvåflugesmäll lösa alla våra problem. Arbetslösheten och apatin. Vi måste bygga murar! Vi vill ha mur! Nu, genast! Ett murbygge för hela Europa med taggtråd och minor. Kan man tänka sig en bättre lösning? Något att tillsammmans kämpa emot och tänka; "Vad lyckliga vi skulle vara om bara Muren föll!" Redan romarna och grekerna visste hur man bygger murar. Men tyskarna byggde kronjuvelen av alla murar, åtminstone i Europa. Kina ligger ju så långt bort och vad vore de utan sin mur? Fast å andra sidan är den muren fundamental. Den kan ses ända från Mars.

Vilket uppsving kulturen skulle få med en rejäl mur. När kommunismen föll föll också poesin, teatern och filmen. Ett fall pladask framåt. Det fanns inget som längre höll den upprätt. Det är i motståndet, i den sega degen av jäst byråkrati och murmentalitet, kulturen härdas. Som fjällbjörkens vandring över kalfjället i ständig snålblåst anrikas kulturen av motståndet och finner ständigt nya vägar. Folkhumorn frodas för makten är fantasilös förutom att hitta på förordningar och dekret. I det nya eu-Europa har kulturen alldeles som laxen fått en laxtrappa för att avla in sig själv i byråkratiska lösningar och ett ständigt slösande av energi för att tillfredställa kulturbyråkraterna.

Fram för en mur! Vi skulle kunna visa film på dess bägge sidor. Invånarna i stadsdelen Lugnet i Malmö vet verkligen vad det handlar om. Förgäves ansökte de om att få mura in sig. Att berlinlikt få bygga in sig i en rejäl mur för att på så sätt klara av att leva. Naturligtvis fick de avslag. Och får nöja sig med sina inre murar. De skulle däremot rivas. Det är bättre med yttre än inre murar!

Göran Wassby