Volle, Lebbe och Ludde- Tjena! Hur är läget? - Ah. kunde varit bättre. - Jaså. Har det hänt något? - Ja, jag dängde i foten när jag var ute i bokskogen i lördags. Det var en kantjävel i entrén till ett café som jag drämde i vänsterfoten i. - Oj då! - Ja, jag har brutit stortån och tån bredvid och har ett stort hematom på alla tårna. - Men det var nog en mening med det. - Och så har jag ju diabetes så att jag måste vara väldigt försiktig med sår. - Ja, men det är nog en mening med det. - Hur då menar du? - Det ingår nog i Guds stora plan. Du ska se att det är en mening med allt. - Att min bror dog, knall och fall, är det en mening med det också? - Ja, jag tror att det finns en mening med det också. - Jaså. Är det en mening med att frugan har träffat en ny karl och vill skiljas? - Ja. - Är det en mening med att hon tar barnen med sig också? - Ja. - Är det en mening med att jag får flytta till en etta med fyra tusen i underhåll också? - Ja. - Är det en mening med att hon ska flytta med barnen till Norrland och att jag inte kommer att ha råd att åka och träffa mina barn? - Ja. Det finns en mening med allt. Du ska se. Att det finns en mening med allting. - Här har du en smäll på käften! - Aj! varför slår du mig? - Det var inte meningen! - Nej, men hej Ludde! - Hej Volle och Lebbe! Hur upplever ni läget? - Ja, jag har ont i foten. - Och jag har ont i kinden. - Hur kan ni veta det? Har ni något begrepp för det? Är det kristendom eller verklighet? - Men jag har ju ont i foten! - Har du hittat på det själv? - Det bara känns så. - Och du då Lebbe? - Jag har ont i kinden. - Ni verkar vara rubbade bägge två. - Hur mår du själv då, Ludde? I den här, den bästa av världar? - Jag? Mår väl efter omständigheterna Men ni verkar ju vara sinnesrubbade bägge två. - Ja, i den här jävla världen så kan man ju inte må annat än dåligt. Och du då, Ludde? - Jag? Jag är helt sinnesfrisk! Göran Wassby |